Lördagen den 14 juli var det äntligen dags för premiär av Kärleksdrycken. Det var nästintill fullsatt i lokalen, som i och med Kärleksdryckens premiär återinvigdes. Senast något spelades på Lilla scenen var 2009, och då fanns inget orkesterdike.

Det unika med Opera på Skärets lilla scen är att man som publik kommer väldigt nära sångarna. Scenografin är byggd med hänsyn till de råa träväggarna, så att scenen nästan smälter in i rummet. Närheten till scenen är något som Nerikes Allehanda lyfter fram i sin recension. Närheten till sångarna beskriver rescensenten som “[…] att sitta i en liten biosalong där berättelsen utspelar sig rakt framför första raden, dock utan den öronbedövande ljudnivån.”

Seen and Heard International beskriver det som ”Närheten mellan scenen och salongen bidrar till en känsla av att publiken medverkar i dramat.” De lyfter även fram att det är sällan man som publik får så mycket visuell kontakt med sångarna som man får i Kärleksdrycken på Lilla scenen.

Den italienske tenoren Riccardo Gatto, som spelar Nemorino, får mycket beröm av rescensenten i Nerikes Allehanda som skriver att han “visar på god styrka i det krävande tenorregistret och förmedlar sin karaktär felfritt och berör varenda lyssnare i sin kamp för kärleken”. 

Riccardo Gatto säger själv att det var fantastiskt roligt att få sjunga på Lilla scenen, även om det var 35 grader varmt under föreställningen.
– Vi fick så mycket respons och jubel från publiken, det var jätteroligt. Det var härligt att få så mycket support, framför allt eftersom detta är min Sverigedebut.

Seen and Heard International är mycket nöjda över hur man har ”befodrat” rollen som Giannetta från en perifer roll till en ständigt närvarande karaktär. Rebecca Fjällsby, som spelar Giannetta, får beröm för sin karisma, som gör att man inte saknar kören som egentligen skulle sjunga vissa delar.

Susanna Anderssons sånginsats får även den idel lovord av Seen and Heard International: ”Det är sällan man hör en röst med så fin klang och glittrande höjd: hon är en vinnare i alla avseenden”. De säger även att det förmodligen inte finns någon överordnad Susanna när det kommer till lyriska sopraner.

Belcore, som gestaltas av Johan Wållberg, får en eloge för sin entré och hur den är perfekt stoltserande, eller som Seen & Heard International skriver ”just the right swagger”. Il Hong, basen från Sydkorea som spelar Dulcamara, jämförs med den schweiziske basen Fernando Corena som var stor på 50- och 60-talet. Fernando Corenas tolkning av Dulcamara har länge varit recensenten i Seen & Heard Internationals riktmärke för hur rollen ska sjungas, och Il Hong kommer mycket nära den – vilket är väldigt fina vitsord.

Kammarensemblen med sju musiker under ledning av Bengt-Åke Lundin fick också mycket beröm. Nerikes Allehanda lyfter fram att det varken behövs en mastodontorkester eller kör för att göra förstklassig opera – och att det märks i denna uppsättning. Seen and Heard International säger att ”Bengt-Åke Lundin har ett lagom friskt och livligt tempo, och melodramat vecklar ut sig elegant och charmigt.” 

Kärleksdrycken är en komisk opera, och regissören Elisabet Ljungar sa inför premiären att hon hoppas att publiken blir road och kanske känner igen sig i karaktärerna. Nerikes Allehandas rescensent tycker det är fantastiskt att endast fem röster kunde skapa så mycket dramatik, vilket även märktes på den skrattande och jublande publiken.

Läs hela recensionen i Nerikes Allehanda här (betallänk)

Läs hela recensionen i Seen & Heard International (engelska)