När Verdi skrev Rigoletto i mitten av 1800-talet flyttades handlingen, till följd av censuren, tillbaka till 1500-talets Mantua.
I sommar får operan nytt liv i en klart modernare tidsålder.

– Det är svårt att vara helt dagsaktuell, eftersom man då inte uppnår den distans till historien som vi tycker krävs. Utifrån regissörens intentioner tar nu scenografin ungefärligt sikte på 30-talet, med tidstypiska färger som bland annat ska utstråla makt, säger scenograf Sven Östberg.

Sven Östberg har varit scenograf vid flertalet av Opera på Skärets uppsättningar och har gjort sig känd för att med små medel åstadkomma mycket verkningsfulla miljöer som bidrar till att illustrera såväl tid som plats för dramat. Hans senaste skapelse är scenografierna till Maskeradbalen och Trollflöjten. Nu är han tillbaka, som en medlem i samma produktionsteam som 2017 skapade operamagi med Madama Butterfly.

Nu ska han åter skapa miljöer till Rigoletto, som var det första uppdraget han hade på Opera på Skäret 2006. Den gången var det ett gigantiska scenbygge i tre våningar, där aktörerna fick kämpa hårt med att springa upp och ner mellan våningarna under repetitionerna.

– Förra gången satt orkestern som i en simbassäng mitt i alltihopa, så det var rätt mycket spelyta framför orkestern. Vi hade ingen vridscen, så man fick flytta blicken mellan olika scener. Det var roligt men opraktiskt med ganska liten yta att spela på runtom och därför fick rätt mycket utspela sig på höjden, minns Sven Östberg.

Med dagens vridscen kan vi samla det mesta som händer i mitten. Där finns lyxen, överflödet och makten i form av hertigens bankettsal och där finns det paradis som Rigoletto försökt skapa till sin dotter, och där han håller henne instängd. Där finns yrkesmördaren Sparafuciles sylta och Rigolettos sminkloge. Jag samlar alla dessa miljöer i en enda konstruktion, och så kan de olika miljöerna vridas fram under dramats gång, säger Sven Östberg.